Jag känner därför finns jag

Tänk om livet ändå fick vara enkelt. Att bara få leva och njuta av det man har. Tänk att få lägga mina vingar över dom jag älskar och skydda dom från allt ont. Tänk om mina tankar fick råda då vore världen en bättre plats. Tänk om det vore så enkelt.

Jag sitter här just nu och njuter av ensamheten, tystnaden och den sinnesro jag har inom mig. Jag har så mycket tankar och funderingar som jag vill skriva ner, men när jag väl ska börja så händer ingenting vid tangentbordet. Tankarna bara svävar iväg men går ej att få ner i dokumentet. Ibland har jag så mycket i huvudet som jag vill delge andra och då blir allt bara ett virrvarr av förtvivlade tankegångar och omöjligt att nysta i och försöka delge.

Jag mår ju så himla bra just nu och samtidigt så himla dåligt. Jag har sinnesro ändå är så mycket kaotiskt runt omkring mig. Men det kaotiska är sånt som jag inte har någon som helst kontroll över och det gör det än mer kaotiskt. Varför måste jag försöka att ha kontroll över allt, varför vill jag så gärna tro att jag kan förändra? Varför kan jag inte ge det jag fått till någon annan som behöver det? Varför ska det vara så svårt att förändra någon annan och få någon annan att komma till insikt bara för att jag gjort det? Det är ju egentligen så enkelt men samtidigt så himla svårt.

Varför kan inte andra förstå det jag har förstått? Varför kan jag inte få dom att förstå? Vill jag för mycket, tror jag för mycket på min egen förmåga som bevisligen inte räcker till? Åhh tralala vad jag är bra *ler*

Hur kan det vara så underbart att leva, att finnas till när det samtidigt är så himla svårt? Varför mår man bra när det samtidigt gör ont? Hur kan det komma sig att man har så mycket blandade känslor i sig? Hur kommer det sig att man överlever trots allt? Hur är vi människor egentligen skapta?

Jag har så mycket kärlek i mig, jag har så mycket att ge. Jag har så många som jag älskar och jag vet att många älskar mig. Trots det så är det inte alltid så lätt att leva. Jag är så lycklig för det jag har och att jag har kärleken i mitt liv. Att jag har en man vid min sida som ger mig styrka och kärlek. Känslan av att älska och vara älskad är så stor. Jag är så tacksam att jag kunde finna kärleken i mitt liv, även om jag inte vet om den varar livet ut så njuter jag av känslan av att vara älskad just nu. För visst är jag värd allt detta.

Jag ska njuta av dagen idag och ska strax bege mig ut i solen. Jag ska ta vara på varje stund och njuta till fullo. Jag är ensam just nu, men det njuter jag av även om jag gärna hade haft Olle eller något av barnen hos mig.
Men det är underbart att även kunna njuta av det egna sällskapet och tycka att det är okey att bara vara med mig själv. Gillar MSN för jag fick precis en puss av Olle som är på jobbet. Nu känner jag mig inte lika ensam längre. Dator är bra till mycket, jag kan enkelt dela mina tankar med andra, jag kan ha kontakt med den jag älskar och få en lite puss bara så där *S*

Men nu så ska jag lämna denna cybervärld och bege mig ut i solen. Ha det så gott och komihåg att hur mörkt den än kan verka ibland så finns solen där bland alla mörka moln.

Kommentarer
Postat av: CW

Ja du... så klok du är och jag förstår ALLA dina tankar och jag nickar instämmande i det du skriver. bland vill man mer än man förmår och det gör ont att konstatera att man kan inte hjälpa alla...så är det bara. Ibland finns det inget man kan göra helt enkelt fastän det känns trist att inse detta.

En sak man ska tänka på är att inte begära mer av sig själv än vad man gör av andra...Jag tycker om dina tankar och du skriver ner dem på ett braigt sätt...

Snart kommer ni... hihi... det ska bli så roligt att träffa er båda ... Stor kram

2009-06-26 @ 22:34:39
URL: http://www.dajmstrut.spaces. live.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0