Ta hand om mig själv

Jag skriver ju ganska ofta att jag vet vad jag vill och att jag tar hand om mig. Men det tror jag inte riktigt på, jag har i alla fall inte tagit ordentligt hand om mig själv. Men nu tror jag nästan att jag har bestämt mig, jag ska ta ännu bättre hand om mig själv och jag tror att jag ska börja göra det genom att jobba mindre.
Jag sa till redan i slutet av december att jag inte vill jobba mer än mina 90% men när jag fick schemat för iår så tycker jag att det i alla fall är för mycket jobb.

Jag sa till om det och sen pratade ägaren och jag om att jag skulle gå ner mer i tid. Jag kan gå ner ända till 75% om jag vill. Men så mycket vill jag nog inte sträcka mig att gå ner till, för det ger så mycket bortfall på lönen. Egentligen vill jag bara ha bort 1 arbetsdag till på mitt 4 veckors schema och jag tror att det är endast dit jag kan sträcka mig. För annars blir lönebortfallet för stort. Men det är så svårt det här, jag är ju ensamstånde och det är tufft att klara av hyran och alla andra utgifter som jag har om jag går ner för mycket i lön.

Men samtidigt tänker jag att jag vill ju må bra, jag vill också orka leva. Som det är nu så är jag alldeles slut och utarbetad. Orkar inte mycket mer än jobba och hemmet, barnen, kärleken och vänner kommer alldeles för mycket i andra hand och jag har svårt att orka med. Sen märker jag att nu börjar kroppen ta stryk och det är inte bara ryggen. Kroppen är gammal och den har fått utstå mycket och det borde bli dags att ta hand om den så jag har ork kvar att bli pensionär. Så hur jag ska göra och hur mycket jag ska jobba vet jag inte alls just nu. Jag har lovat att fundera och ge honom besked om några dagar, men det lutar nog till att jag i alla fall går ner till 85%. Får väl ta ett extra knäck om pengarna inte räcker, eller så flyttar jag ner till Flen och slipper i alla fall hyran *ler*

Från det ena till det andra så var jag hos Naprapaten idag. Hade tid kl 09:30 så jag lullade på här hemma i godan ro i morse. Men se min hjärna fungerar inte riktigt som andra hjärnor och jag tänkte att jag skulle gå hemifrån ungefär 09:30 för att ta tunnelbanan som går kl 09:40 för då skulle jag vara i god tid hos honom utan att behöva stressa. När jag kom ner till tunnelbanan så kom den precis och jag fick springa den sista biten för att inte missa den (tvekade först för att springa/jag skulle ju inte stressa/men sprang ändå). När jag klev på tåget så vaknade min lilla hjärna och jag kom på att jag var lite fel ute, jag skulle vara hos honom kl 09:30 men hade planerat att ta tunnelbanan kl 09:40, någonting stämde liksom inte. Plötsligt så slog det mig vad som inte stämde....jag skulle komma för sent... min hjärna har spelat mig ett förskräckligt spratt och kopplat och planerat helt galet.

Alltså jag skulle inte vara hos honom förens kl 09:50 och då skulle det bara vara 10 minuter kvar av min tid??? Säkert skulle någon annan komma kl 10:00 och han skulle ungefär bara få tid att killa mig lite på ryggen och för det skulle jag få betala 440:-..........Nu grät jag nästan och stod och stampade dom 2 stationerna som jag skulle åka. Sen sprang jag och jag sprang snabbt i mina högklackade vårskor (jag som inte skulle stressa), det var säkert bra för ryggen. Jag kommer dit ser att hans dörr står öppen (tror ni att han väntade på mig?) Kikar in i rummet och ser att han pratar i telefonen. Hmm hur skulle det här gå, jag kunde ju inte för denna vackra man berätta att jag har en hjärna som gör lite galna saker ibland. Så jag hämtade andan och tittade ner i golvet och skällde över den där tunnelbanan som inte kom, jag sa att visst är det väl typiskt att när man har en tid att passa så blir det något fel på tunnelbanan (här skämdes jag lite, men det sa jag ju inte till honom).

Men vet ni han sa att det var okey, han skulle hinna behandla mig i alla fall för nästa skulle inte vara där förens kl 10:30. Så jag slängde av mig på överkroppen och la mig på slafen. Vet ni det första han gjorde var att sätta på några plattor på min rygg och sen fick jag en massa ström i mig. Åhh det var bara för underbart, fick ligga så i ungefär 10 minuter och det var dom underbaraste minuterna i mitt liv. Det går inte att beskriva känslan av välbehag, jag ryser bara jag tänker på det. sen vart det lite massage, dra i höger ben, knäcka lite rygg och så var det klart. Han sa att det redan nu syntes resultat och det känns verkligen bra. det kommer att fixa sig det här, med några behandlingar till (var jag nu ska få dom pengarna ifrån). Nästa behandling blir tisdag nästa vecka. Det var så härligt att gå därifrån och inte ha någon smärta. Men tyvärr kom smärtan tillbaka senare under arbetsdagen eftersom jag står och går hela dagen och det belastar min kropp. Men även det kan bli bättre om jag jobbar mindre *ler*

När nu tror jag att denna blogg har blivit flera kilometer lång så jag avslutar här och nu.

Kommentarer
Postat av: CATWOMAN

mm... fundera på om du ska säga upp arbetstiden redan nu eller om du helt enkelt ska dra till Flen redan nu... då kan det vara bra att ha lite högre ersättning ifall du inte får jobb direkt.

Visst har du rätt i att man måste orka leva också... men om allt känns ok tillsammans så kanske du borde fundera över en flytt redan inom en snar framtid. Man kan ju aldrig få en garanti för ngt ... livet blir som det blir men så klart barnen spelar stor roll i det hela.

Du är klok som en BOK... kramendamen

2009-04-02 @ 13:04:23
URL: http://www.catwoman1955.spaces. live.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0