Finns det ful/fel kärlek?

Hur många kan säga att de älskar djupt, innerligt och ärligt? Vad är kärlek? När vet man att kärleken är äkta? Vi kom och prata om homosexuella på jobbet en dag och jag upptäckte då bland mina vänner att det finns en föreställning om homosexualiteten som någonting sjukt för man kan inte älska/vara kär i en av samma kön. Men blir man kär i det sexuella för det är ju den största skillnaden mellan man och kvinna. Jag funderade mycket på detta när jag kom hem. För idag tror jag mig veta vad äkta kärlek betyder i alla fall för mig. Känslan av att vilja vara med den personen hela tiden, känslan av saknad då man inte är tillsammans, känslan av att inte vara hel när man inte är tillsammans.

 

Jag blev ju inte kär för att det var en ”han”, jag blev kär för jag var öppen för kärleken och mottaglig för någons uppvakning. Kärleken för mig har växt i och med att vi varit tillsammans, delat vardagen och våra timmar bara genom att vara. Kärlek för mig är att älska med ett öppet hjärta och öppet sinneslag. Jag älskar ju personen inte hans snopp eller sexet vi har (även om jag njuter av det). Men det är personen jag älskar, jag älskar hur han är, jag älskar att vi har samma värderingar, jag älskar bara att vara med honom, jag älskar att laga mat tillsammans med honom, älskar att resa i väg med honom, älskar att halvligga i soffan lutad mot honom och titta på tv (jag som aldrig annars tittar på tv), älskar att kramas, pussas och ge av mig själv, älskar att sova bredvid honom (trots att han snarkar), älskar att vakna med honom bredvid mig, för mig är han skönheten i mitt liv, trots stor och hårig mage (har tidigare sagt att jag aldrig skulle kunna vara med en man som är hårig över hela kroppen och har stor mage) och just så ser min kärlek ut idag. Skulle han vara en kvinna så skulle mina känslor ha varit lika starka men jag skulle inte varit tillsammans med honom/henne för jag ”tror” inte jag är homosexuell.

 

Eftersom vi är så inskränkta på att det ska vara man och en kvinna för att kärleken ska fungera och vara äkta, hur många är inte ensamma just av den anledningen. Hur många singlar finns det egentligen inte som skulle kunna finna den äkta kärleken om vi vågade älska med ett öppet hjärta och öppet sinneslag. Om vi vågade älska personen och inte könet. Om vi kunde vara ärliga även i våra känslor så är jag övertygad om att världen skulle se bra annorlunda ut. Fortplantningen skulle fortsätta eftersom ingen av könen skulle upphöra, men vi skulle ha många fler lyckliga människor som vågar älska med hela sitt hjärta och leva på/med kärlek för resten av livet. Idag finns det t.o.m människor som tar livet av sig för att de inte orkar med att de är ”annorlunda”

 

Gud bestämde att det skulle vara man och kvinna. Jag bestämmer att det ska vara äkta kärlek mellan 2 personer som gäller för vi får då fler lyckliga människor.

 

Jag älskar min man, men inte för att han är en man utan för att han är den person som han är.


Kommentarer
Postat av: CW

Kan bara instämma i dina tankar... helt klart spelar det ingen roll vilket kön det är... om två av samma kön älskar varandra och vill leva så då ska man också få göra det utan att överhuvudtaget behöva förklara sig...



Jag protesterar alltid högvilt ifall jag råkar på homofober eller de som ska göra sig roliga på deras bekostnad... lågt lågt lågt och oftast är det osäkerhet som ligger bakom.

kramen till Förälskade damen:)



Själv HATAR jag snarkningen ha ha

2009-10-21 @ 14:30:21
URL: http://dajmstrut.spaces.live.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0