Så kan livet bli.

Kenneth sitter och kollar fotboll och då passar jag på att skriva ännu en blogg. Livet har tagit en vändning precis dit jag vill. För ca 8/9 år sen så ville jag flytta till Nyköping. Jag såg reklam på tunnelbanan på väg till jobbat och bara tänkte att där vill jag bo. Jag hade ju några vänner inom den gemenskap som jag tillhörde och som bodde i Nyköping och det skulle väl inte vara omöjligt för mig att flytta dit. Jobb skulle jag nog få det var det där med bostad som var lite värre. Men jag drömde vidare och en dag vart drömmen sann. Men vägen hit vart väl kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig *S*
Så här såg reklamen ut och håll med om att den är lockande.... Men att jag skulle träffa en man som bodde i Nyköping fanns ju inte i min värld. Men herrens vägar äro outgrundliga. Jag åkte till Nyköping för att träffa en vän och tillbringa en dag med henne. Det vart möten i gemenskapen och där mötte jag honom första gången, men då visste jag ju inte att detta var min blivande man. Sen åkte jag ner en gång till och träffade än en gång denna man, några månader senare åkte jag ner igen på ett konvent och där var han igen (men då visste jag om att han fanns där). Men att det skulle bli vi visste jag ju inte då (idag kallar han mig lite trög som inte fattade). Men den 30 okt 2010 så åkte jag ner enbart för att träffa honom och vart kvar. Okey inte på heltid då eftersom jag hade jobb, lägenhet och Linda kvar i Sthlm.
Nu var jag ju liksom fast men det hade jag ju ingenting emot. Men oj vilka vägar det varit och vad vi gått igenom. Det började med att jag gick in i väggen totalt i januari 2011 och vart sjukskriven och fortfarande idag juni 2015 är jag halvt sjukskriven och har ansökt om sjukbidrag 50%. Vi har kämpat med mycket och många gånger i motvind. Vi har gått igenom så mycket och det finns inte många som går igenom det på en hel livstid. Men hela tiden har han funnits vid min sida och jag vid hans. Mycket har gått emot oss men allt har vi ridit igenom. Idag har jag en halvtids anställning fram till jan 2016, jag går svenska kyrkans grundkurs och tror mig veta vad jag vill syssla med tills jag går i pension. Vart skriven här i Nyköping februari 2014 och här blir jag nog kvar ett tag till.
Tillsammans med denna man som gjort mitt liv fullständig. Finns fortfarande saker i mitt liv som jag vill ha annorlunda men som jag inte har kontroll över men jag har tillit även fast jag inte har kontroll. Snart alldeles snart förändras mitt liv ytterligare och vi tar ett stort kliv i vårt liv och gifter oss. Hade någon sagt till mig för 10 år sen att jag som 55 åring skulle gifta mig så hade jag sett till att få den personen inspärrad på ett par år. Men nu är det en sanning och Kenneth har gått ner på knä och friat och jag svarat JA. En ny epok i mitt liv tar snart sin början och jag är så tacksam för vad jag fått och för vad jag har.

RSS 2.0