Jag kan ju skriva bara en vanlig blogg utan att blanda in en massa känslor och måenden. Hmm undrar om jag klarar av det. Jag har nu jobbat en månad på det nya jobbet och jag stormtrivs och börjar redan tänka på att jag kanske inte är kvar om ett år *S*. Jobbet är så mycket enklare för vi delar på både ansvar och jobb. Sen underlättar det ju att vi är 2 assistenter som jobbar heltid och finns på plats varje dag. Vi har liksom koll på det mesta och jag behöver inte lämna över något jobb utan kan avsluta alla mina egna grejer. Precis som jag inte behöver avsluta någon annans jobb.

Kanske ska jag börja dansa *S*

Alla är jätte gulliga även om jag kan tycka att den jag jobbar mest med är lite för negativt inställd till den ena Optikern. Ganska mycket frustration där, men det tror jag att jag kan ta ifrån henne snart. Jag har lätt att överföra lite positiv energi och kan nog få henne att förstå att hon mår bättre om hon släpper taget och inte tar åt sig av allt som sägs och görs. Vi som assistenter ska sköta butiken och gör vi det på vårt sätt så kommer det att bli bra (ler stort här) Jag är en positiv person och har lätt att föra över positiv energi så det här kommer att bli så bra.

Eller börja spela hockey *S*

På onsdag kommer Olle till jobbet och det känns lite konstigt. Vi har inte haft någon kontakt alls sen vi bröt upp. Han kommer för att köpa ett mirakel grej för att göra rent glasögonen med. Jag berättade om den innan han åkte till Egypten och han vill gärna ha en sådan. Men nu får han köpa sådana grejer själv därför kommer han till butiken och köper den *S*. Jag har inte berätta på jobbet att vi gått skilda vägar. Känns faktisk lite knäpp då jag berättade för en månad sen när jag började jobba att jag är särbo och nu är jag inte det längre :(

Eller så kan jag bli luftburen

Men livet går vidare och jag med den. Det känns inte längre så tungt och jag tror att det var lika bra det som hände. Känner att jag har mer tid till mig själv, mitt hem och mina vänner. Inte för att jag städar en massa mer bara för det, har liksom blivit otroligt lat vad gäller städningen här hemma, jag gillar mina dammråttor (tror jag, eller försöker i alla fall intala mig det). Men jag har haft tid att träffa vänner mina lediga helger, ta en fika eller ut och käka middag, gå på livmöten med en väninna är verkligen givande.

Oavsett vad jag gör/blir så gillar jag att leva

Så ja livet är ganska okey, den är vad jag gör den till. Visst jag vill ha kärlek, men det kommer nog till mig så småningom.*ler*. Nu tror jag att jag ska ta och äta lite grann, det kurrar i magen och Linda har redan ätit för hon ville ha  plättar till middagen, men det ville inte jag så nu sitter jag här och är lite hungrig.

Nu blir det mat, men inte det du ser på tallriken *S*