Vänner viktigare än bekanta

Har varit ledsen och haft ont i magen ett par dagar. Min bästa vän, min mentor den som alltid skulle finnas där ska gifta sig och flytta till Tyskland. Alltså redan innan hon flyttat så känns saknaden stor. Min Eugenia, min vän som alltid ska finnas där. Det kan gå så lång tid mellan våra träffar men jag vet att hon finns där i närheten och då har jag känt mig trygg. Vännen som vet allt om mig och som funnits med mig hela tiden i tillfrisknandet. Usch vad jag känner mig egoistisk. Jag ska ju vara lycklig för hennes skull, lycklig att hon kanske äntligen hitta hem och visst det är jag ju också och hon kommer ju att finnas kvar i mitt liv. Men jag är så himla rädd att avståndet gör att vi kommer längre och längre ifrån varandra.

Blir glad bara jag ser denna tjej, här tillsammans med Jenny

 

Men nu är det ju så här människor kommer och går i ens liv och det går inte att fjättra fast dem vid en. Jag ska ju inte vara rädd för förändringar och förändringar innebär ju också nya möten med nya människor. Jag bara tänker på alla nya vänner som jag nu fått genom åren och jag är tacksam för varenda en av dem. De berikar mitt liv och det innebär att jag alltid har en vän nära mig. Denna sommar ska jag se till att besöka vissa av mina nya vänner som finns runt om i landet och jag har ju inga problem med att hålla kontakten med dem fast de bor en bit bort. Jag har ju en vän i Italien som jag till och med haft förmånen att träffa och jag vet att jag kommer att träffa henne igen. Livet är underbart när man har vänner och jag vill vårda de vänskapsband som jag har.

Italien på besök *S*

 

 

Livet är så förunderligt och jag är glad och tacksam att Internet finns idag. Många av mina vänner har jag fått tackvare nätet och det känns som om det är vänner för livet. Tänk att bara genom att följa någons blogg och kommentera lite så träffas man till slut och har fått en vän för livet. Att jag vågar vara öppen, vågar ge och ta emot innebär att det bär frukt och ger mig vad jag behöver och lite till. Vänskap har för mig blivit viktig, jag som trott att jag klara mig utan vänner, att det skulle räcka med att ha en massa bekanta att umgås för att inte känna sig ensam. Men idag är det en sådan skillnad och jag är så tacksam för de vänner jag har och jag vill gärna tro att vi finns för varandra för att vi behöver varandra inte bara för att slippa ensamheten.

Paradiset på jorden, hemma hos en ängel :)

 

Ja livet är förunderligt och har tagit en sådan vändning att min tacksamhet är äkta idag. Det räckte inte att bara bli nykter som jag trodde i början utan det gäller att jobba med sig själv och börja känna på riktigt och våga visa vem jag är, nu när jag själv vet det (tror jag) *S*

Idag ska jag ta hand om mina röda kinder *S*

 


Kommentarer
Postat av: CW

Du är min vän för livet... och vet du det spelar inte så stor roll att avstånden är långa eller att man inte ses så mkt i irl... man kan vara nära varandra ändå.Vissa fastnar inom en och det är bara att fortsätta där man slutade sist.... sånt är en skön känsla.

kram kram

2010-05-23 @ 15:37:38
URL: http://dajmstrut.spaces.live.com/
Postat av: Anne

Ja sånt gillar jag S

Kramar om dig min vän <3<3<3

2010-05-23 @ 15:48:37
URL: http://anjojeli.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0