Kan inte säga annat än att det i alla fall är kloka ord. Men är det genomförbart. Jag ska nog försöka testa i alla fall, det skadar ju ingen :))

Ett par munkar skulle fotvandra till ett nytt kloster. Det gick genom en skog eftersom det var närmaste vägen dit. När de kommit fram till en å som ringlade sig genom skogen såg de en vacker kvinna vid ena kanten. Kvinnan såg rädd ut. Den ene munken frågade då vad kvinnan gjorde där. ”Jag måste över ån för att få träffa min familj”, svarade hon, ”men jag vågar inte för jag vet inte hur djup ån är och jag kan inte simma.” ”Jag ska hjälpa dig”, svarade munken, lyfte kvinnan i famnen, vadade över ån och släppte av henne på andra sidan. Kvinnan tackade hjärtligt och fortsatte sedan in i skogen.

Även munkarna fortsatte sin vandring – den ene munken med ett saligt leende på läpparna och den andre med ett bekymrat ansiktsuttryck. Till slut sa den bekymrade munken ”Käre vän, jag måste fråga dig något jag funderat på. Vår mästare har lärt oss att vi inte ska röra kvinnor, men du bar nyss en kvinna i din famn. Hur hänger det ihop?” Den andre munken såg sin väns frustration och svarade lugnt ”Ja, det stämmer min vän, men jag har släppt ner henne men du bär på henne fortfarande.”

Har du haft negativa tankar? Har du brottats med dem och försökt bli av med dem? Har du grälat med dig själv inombords och tänkt saker som ”Jag får inte tänka så”, ”Jag vill inte tänka så, bort med dessa tankar jag vill inte ha dem! Varför är jag så knäpp som tänker så här?” Ju mer du slåss med dig själv desto större plats tar tankarna och du blir mer och mer förbannad på dig själv för att du inte lyckas få bort dem. Det är ungefär som att knyta en knut på ett rep och dra båda ändarna åt varsitt håll och hoppas på att knuten ska försvinna. I själva verket blir knuten bara starkare och kommer att ta längre tid att knyta upp

Men hur ska du göra då? Hur får du bort de negativa tankarna, vad är lösningen? Den enkla lösningen är – strunta i dem! Ingen tanke lever av sig självt. Mata dem inte. Om du matar en guldfisk i en skål så kommer guldfisken anpassa sig efter skålens storlek. Likadant är det med tankarna: våra tankars mat är uppmärksamhet. Sluta bråka på dig själv. Negativa tankar har inget eget liv. De kan inte leva om du inte ger dem uppmärksamhet. En tanke i sig är inte farlig, det är bara en tanke. Den kan inte slå dig, skada dig eller göra dig illa. Du behöver alltså inte vara rädd för den.

Men om du ger den uppmärksamhet kan den växa och bli något mer. Men varför tänker jag så? Hur blir jag av med det? Och vad är lösningen? Den här typen av frågor ger tankarna liv. Och det är oftast inte den första tanken som ger dig problem utan den tionde, trettionde eller femtionde.

Tänk dig att du står vid en busshållsplats där det går flera bussar till olika ställen. Om du åker med en buss som du upptäcker svänger till vänster när du skulle till höger så trycker du på stoppknappen, stiger av vid nästa hållplast och går tillbaka till samma utgångspunkt. Du kommer att få tankar som är negativa. Försök inte undvika dem. Fokusera istället på bussen som går åt rätt håll – välj den tanke som tar dig dit du vill. När du märker att du är på fel tankebuss, tryck på stopp, slappna av och kliv på när den rätta bussen kommer.

Veckans övning.
1. När de negativa tankarna kommer: slåss inte med dig själv, ignorera dem. Mata dem inte med uppmärksamhet, lyssna inte på dem.
2. Sätt dig ner ta höger hand och lägg på hjärtat. Andas lugnt med magen och känn in energin från hjärtat.
3. Tänk nu utifrån vad du känner i ditt hjärta. Tänk inte logiskt, försök inte hitta en lösning utan tänk med hjärtat. Därmed ändras ditt sinnestillstånd vilket gör att du väljer rätt tankebuss.

Lycka till och berätta gärna hur det gick.