Kärlek på distans
Vi kommer inte att kunna flytta ihop dom närmaste 1 och 1½ åren och jag fattar inte hur jag ska klara av att ha detta på distans. Han kan ju inte lämna sitt och flytta in hos mig (jag bor alldeles för smått och han har massor med grejer), jag kan inte flytta hem till honom pga att dottern måste gå klart högstadiet först. Egentligen fungerar det inte heller att jag bara lämnar mitt och flyttar in hos honom. Även jag har en massa grejer som då inte får plats och framför allt så är jag någonstans ganska klar i huvudet och vet jag att inte bara ska flytta in hos någon och stå på bar backe om det inte skulle fungera. Det som då gäller är att vi hittar nytt gemensamt boende för det är det enda ultimata.
Men som sagt det är ingenting som kan hända dom närmaste åren och det känns tufft att leva länge på distans :( Har någon av er levt så och fungerar det? Går det att hålla kärleken levande trots att man ses så sällan, eller kanske det är just då man kan hålla kärleken levande för man tröttnar inte på varandra lika snabbt. Just nu känns det ganska tufft och det är flera dagar kvar tills jag kan träffa honom. Men det är också härligt att längta för den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Fast kärlek på distans kanske är bäst ändå, för ibland behöver man ju sova också *ler*
Inte jag fast det vet du ju. Jag kan däremot ibland känna att jag skulle behöva EGEN tid. Ja, det är väl inte så att vi ägnar all vår tid åt varandra längre :o)Men ändå. Just det där att göra som man vill utan att behöva ta hänsyn till någon annan. Hur ofta gör man inte saker, inte för att man själv vill, utan för att den andra vill. Sen är det ju lika åt andra hållet också. Han hänger ju med på saker som jag vill också. Ähh, det har nog både för och nackdelar att sammanbo lika särbo.
Att det kommer att hålla för er är jag övertygad om. Det är nog lättare när ni båda är äldre. Ja, jag menar inga tonåringar ;o)Men visst det gäller att vårda det man har.
Kram på dig och hälsa Linda och kärleken!!
Jag och Johan klarade 25-30 mil ifrån varandra i mer än ett år. Och det funkade fint. :) Allt går bara man vill!
Ha en bra dag!
Kram Sanna
Klart det kommer att fungera det tro jag verkligen. Klokt av dig att inte dra iväg på en gång utan låt dottern bli klar med skola och så ska du se att det dyker upp en lösning. Idealet är som du säger att skaffa ngt nytt gemensamt... annars kan det lätt bli att den ene känner sig inte riktigt hemtam med det nya. Jag tror att det är bra att starta ett förhållande så för man får tid på sig att lära känna varandra och när man sen den dagen flyttar samman ja då vet man oftast vad man vill... men jag antar att att längtan kan vara svår.
Men längtan kan även vara en krydda i tillvaron... du har alltid ngt att se fram emot och det är ngt som vi människor mår bra av... samtidigt så är det en test av om det håller och det gör det om det är den rätta kärlek du mött.
Kram på dig... och det kanske blir lättare då den 1:a passionen lagt sig... he he själv har jag glömt hur det kändes men vi har varit tillsamamns i snart 34 år... whow vad tiden går men jag har ingen lust att byta ut han bara göra om han lite ... ha ha alltid fionns det likte småjusteringar man önskar sig... även på en bra häst... ah ha
Klart det kommer att fungera det tro jag verkligen. Klokt av dig att inte dra iväg på en gång utan låt dottern bli klar med skola och så ska du se att det dyker upp en lösning. Idealet är som du säger att skaffa ngt nytt gemensamt... annars kan det lätt bli att den ene känner sig inte riktigt hemtam med det nya. Jag tror att det är bra att starta ett förhållande så för man får tid på sig att lära känna varandra och när man sen den dagen flyttar samman ja då vet man oftast vad man vill... men jag antar att att längtan kan vara svår.
Men längtan kan även vara en krydda i tillvaron... du har alltid ngt att se fram emot och det är ngt som vi människor mår bra av... samtidigt så är det en test av om det håller och det gör det om det är den rätta kärlek du mött.
Kram på dig... och det kanske blir lättare då den 1:a passionen lagt sig... he he själv har jag glömt hur det kändes men vi har varit tillsamamns i snart 34 år... whow vad tiden går men jag har ingen lust att byta ut han bara göra om han lite ... ha ha alltid fionns det likte småjusteringar man önskar sig... även på en bra häst... ah ha
