Jag lär så länge jag lever :)

Min egen girighet har slagit tillbaka på mig själv. I måndags förra veckan gick jag i taket och dagen efter förstod jag att det är min egen girighet som nu slagit tillbaka på mig själv. Ont ska med ont fördrivas och det har jag nu fått erfara. Jag har inte gjort fel utan det har varit en tolkningsfråga och nu har mina tolkningar gett mig konsekvenser som jag inte riktigt räknat med. Ett skrivet papper är inte alltid giltigt och ett muntligt ja inte alltid bindande, det beror på hur man tolkar det :)

 

Det som göms i snö kommer upp i tö, i detta fall en skola...

Jag har haft ett papper i min hand där det står vad som gäller och där har det stått att vi har rätt till 2 par glasögon per år och att köp ska godkännas av chef. Jag beställde enligt detta avtal ett par glasögon och enligt mig med chefens godkännande eftersom hon var med vid beställning tillfället. Men detta papper är ej juridiskt bindande och ej heller är köpet godkänt av chef då hennes namnteckning inte finns på beställning. Så min tolkning av detta papper och min tolkning av att chefen godkänt köpet då hon var med gäller inte. Både jag och chefen hade tolkat det vi gjort på det sätt av vi gjort rätt enligt vad som gällde. Men det är alltså inte juridiskt bindande och köp alltså inte godkänt.

Min egen NilsEva

 

Så nu får jag bara för att jag var girig och ville ha ut så mycket som bara var möjligt när jag slutade min anställning stå mitt kast och betala dessa glasögon själv 6545:- avdrag på slutlön. Visst svider det men hade jag inte varit så girig och tänkt till en gång till så hade jag ju fattat att ägaren skulle göra allt han kan för att jag inte skulle få dessa glasögon som en löneförmån. Jag känner ju honom och vet vad han går för. Jag var inte i behov av dessa glasögon men jag ville ha dem för att suga ut så mycket jag bara kunde av ägaren pga hans beteende och pga hur han behandlat mig och andra kolleger. Jag tyckte jag var värd dom med tanke på vad jag gjort för jobbet och för hur jag slitit. Så längre än så här har jag alltså inte kommit i mitt tillfrisknande. Jag är girig och vill roffa åt mig bara för att jag tolkar det att det har jag rätt till.

Pizza ovanlig mat för min mage :)

 

Vad gäller taxiresan så är det ungefär samma sak där 621:- avdrag på slutlön.  Vi har alltid fått taxiresorna godkända då vi varit ute med jobbet. Ägaren har tyckt att vi ska komma hem ordentligt och inte behöva åka kommunalt sent på kvällarna. Tidigare har det inte varit några som helst problem men då var jag ju fortfarande anställd, det var jag ju vid det här tillfället också men jag hade redan sagt upp mig och då gäller liksom inte samma regler. Eftersom det var jag som registrerade taxiresan i kassan på jobbet så gjorde han det enkelt för sig och debiterade mig för resan eftersom han hade kvitto på att det var jag som gjort den. Att andra kolleger vad med på denna resa hade ingen betydelse eftersom jag gjort registreringen och alltså var jag ansvarig.

Fötterna upp och huvudet ner :)

 

Där var jag också girig istället för att åka kommunalt hem så hängde jag med i taxin och det utan att få ägarens godkännande. Det hade inte varit så besvärligt för mig att åka kommunalt vid detta tillfälle utan jag var girig och bekväm och tog vad jag trodde var den enklaste vägen *ler*. Allt kan tolkas på många sätt och jag har i dessa fall tolkat allt till min fördel och nu får jag stå mitt kast. Jag som skryter om att jag är så i tillfrisknandet och gör det som är bäst för mig, faller på min egen girighet och tänker inte ens fast jag vet vilken person jag har att göra med. Men det är väl av erfarenheter jag lär mig och kanske har jag lärt mig att inte vara så girig i framtiden utan tänka ett steg längre. Jag lär så länge jag lever och nu har jag lärt mig lite till.

Inte lika naket men vackert ändå *S*

 


Kommentarer
Postat av: cw

självklart borde du fått glasögonen... hoppas en mås skiter rakt på skallen på ägaren JAPP det önskar jag honom.

2010-03-11 @ 17:27:26
URL: http://dajmstrut.spaces.live.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0