Precis som de flesta alkoholister trodde jag mig vara ett hopplöst fall. Att sitta på möten och se all den tillfrisknad och försöka att begripa att även jag skulle kunna få det var svårt. Egentligen trodde jag inte på att de varit lika sjuka som jag var, det hade aldrig varit lika synd om dem som det var om mig. För mig tog det långt tid och många möten innan jag ens klarade av att erkänna mig maktlös inför alkoholen..Att ta steg 2 och försöka komma till insikt att det fanns en Högre makt, en kraft starkare än mig som skulle hjälpa mig att få mitt förstånd tillbaka kunde jag bara inte köpa. Men där var det mina rädslor som styrde och mitt slående på mig själv att jag nog inte var värd detta. Men jag gav aldrig upp och för det är jag evigt tacksam, annars hade jag inte levt idag.

Jag på äventyr

Idag vill jag gärna tro att jag återfått mitt förstånd, att jag har min Högre Makt och att mitt liv blivit så som jag vill att det ska vara. AA:s Stora bok beskriver oss som egoistiska och egocentriska. Hundra rädslor besvärar oss, vi bedrar oss själva, söker vår identitet och tycker synd om oss själva. Vår sjukdom är mycket allvarligare än vi vill erkänna. Den leder till döden om vi inte slutar i tid. Den behöver dock inte nödvändigtvis kvalificera oss för psykiatrisk vård. Men jag hade nog blivit inlåst till slut för jag vara en fara inte bara för mig själv utan även för mig omgivning. Jag förstörde allt som kom i min väg och jag gjorde dem jag älskade allra mest så illa.

Här ska Kenneth och jag bo när jag blir pensionär

Att nu kunna sitta i min egen soffa och känna denna glädje över livet, denna sinnesro och kärlek till allt och alla. Det är så stort och detta har jag fått tack vare att jag tog steg 1-2-3 för utan dem hade jag aldrig tagit de andra stegen och idag levt i och med programmet. Det är inte svårt idag att se att jag har en Högre Makt, att det finns en kraft starkare än mig och att jag faktiskt fått mitt förstånd tillbaka (även om jag nu mist lita av den då jag gått in i en förälskelse). Jag har en bit på kvar till det liv jag vill ha och är värd..Men tack vare att jag gjort och gör min gottgörelse så är jag snart skuldfri (5 år är snart för mig). En dag i taget lever jag samtidigt som jag planerar för en framtid med många nya nyktra dagar. Allt har jag fått tack vare att jag gick emot mina rädslor och gick in i AA-lokalen.

Ska försöka att inte göra så många längre..

Ska plita ihop en tacksamhetslista och idag blir det ganska lång. Ni har ju följt mig här några år nu och vet det mesta om mig..Jag är en känslomänniska och lever i mina känslor hela tiden, varje dag, varje stund. Att ha möjligheten att skriva av mig har varit viktigt och jag vill gärna tro att det jag skrivit kan ha hjälpt någon annan att se klart, att ta tag i sitt liv och göra det förändringar som behövs. Det behöver ju inte bara gälla oss alkoholister utan även ”vanliga” människor kan behöva förändring. Tänk om det är så att lilla jag har kunnat hjälpa någon annan. Jag ska ta hand om mig, jag ska vårda det jag har och framför allt jag ska fortsätta att älska med hela mitt hjärta.

Älskar denna bild, den ska få vara med i varje blogg :))