Nya året börjar med att jag går in i väggen..Alldeles totalt och fattar inte hur jag ska resa mig härifrån. Mitt inre är i total kaos och hur ska jag nu hela mig härifrån. Tiden har kommit i kapp mig och jag mår pyton.. Ska det vara så här. Varför, vad händer, hur ska jag komma ur detta?? Jag vet inte hur jag ska göra för att ta hand om mig själv, jag har trott att jag varit bra på det men det visar sig att det inte alls varit så..Jag har funnits för andra men inte för mig själv..Hur ska jag veta vad jag behöver? Jag bara gråter och vet inte hur jag ska sluta..det enda jag vet just nu är att jag inte kommer att jobba på några veckor..Jag är nu övertygad att mitt mående med min kropp och min huvudvärk har med allt detta att göra. Jag är helt slut och totalt orkeslös. Kenneth har väckt mig och fått igång mina känlsor..Hans kärlek har fått mig att inse vart jag varit på väg..Men hur ska jag ta mig härifrån har jag ingen aning om. Kenneth tryckte på de rätta knapparna och jag bröt ihop total..Både i går och idag har jag bara gråtit och bråkat på Kenneth. Känner mig totalt värdelös och otroligt förbannad på mig själv att jag låtit detta gå så här långt.

Men dettta har nog varit på gång ett tag och jag har nog någonstans förstått att jag måste göra något, att det är ohållbart att ha det så här som jag haft det. Jag har skaffat mig en ny sponsor alldeles nyligen för att kunna göra AA-steg en gång till, för att kunna börja om från början och försöka hitta tillbaka till mig själv, den jag vill vara. Ha någon att tala med, någon att bolla mina tankar och mitt mående med..Kenneth är inte rätt person för jag blandar bara in mina känslor av kärlek och hur jag än gör så känner jag att jag gör fel..Jag kan inte läsa av honom och tror bara att nu älskar han inte mig längre..Vem kan älska en som bara säger och gör fel saker..Som bara gråter och mår dåligt?? Fattar inte att jag skrev detta sista egentligen för skulle det vara omvända roller så skulle jag ju överrösa honom med min kärlek, men jag tror inte att jag själv är värd hans??

Jag ska nu försöka att vila i allt detta och det kan ju blir ganska lätt för jag orkar ju inget annat. Men hur jag ska bära mig åt för att komma vidare, komma ur det här har jag ingen aning om. Jag måste göra stora förändringar i mitt liv och mitt förhållande till livet..Försöka inse att jag inte bara ska finnas för andra utan jag behövs för mig också..Våga/klara av att be om hjälp och visa att jag inte orkar allt, jag är ingen supermänniska och jag är INTE född för att bara finnas till för andra. Men hur det ska gå till, vad jag behöver göra för att kunnna förändra detta hos mig har jag ingen aning om. Men jag ska redan i morgonbitti ringa Vårdcentralen och snabbt få en tid hos min läkare..det är ett steg på vägen..Men jag mår nu fruktansvärd dåligt för att jag vet att jag kommer att vara borta från jobbet ganska länge och det blir ett helvete för de andra..

Sen hända något roligt när jag och Linda åkte hem från Nyköping..NilsEva gick sönder och står nu ensam och övergiven på en busshållplats..Känns som detta var precis vad jag behöver som avslut på denna nyårshelg :(

Nu får jag hoppas att kärleken är stark för jag är svag..