Förändringar i livet

Sitter här och funderar på vad jag ska bli när jag blir stor *S*. Det kommer att ske förändringar i mitt liv och jag känner som om jag redan kommit igång med det. Har pratat med försäkringskassan idag och talat om att jag nog inte kommer att kunna gå tillbaka heltid till mitt nuvarande arbete. Jag måste tänka om på vad jag ska syssla med fram till min pension. Jag ska på ett möte med Arbetsförmedligen och min handläggare på FK och prata om min framtid. Det känns stort och jag har lite planer, men vet ej om de är genomförbara. Känner mig livrädd men samtidigt känns det spännande.


Min läkare hade ju skickat iväg en remiss till Reumatolog för en månad sen och i tisdags fick jag ett brev därifrån där det stod att jag var välkommen till dem för undersökning 2012-01-30?? Jösses skulle jag behöva vänta så länge? Nä jag tog och ringde en smärtklinik som jag blivit rekommenderad av en vän..Hade tur och de hade precis fått ett återbud så jag fick tid dagen efter :).  Där träffade jag en underbar läkare som verkligen kunde lyssna och som verkade förstå och ha kunskap om just smärta. det vart en heltimmes prat där jag fick berätta om mina problem och även om mitt liv. Allt kändes så lättsamt och nu ska jag tillbaka tlll honom om en vecka för att göra en smärtutredning. Nu hoppas jag att jag kan få en diagnos oavsett vad det visar att jag lider av. Läkaren pratade mycket om fibromyalgi och lite andra liknande åkommer.. Jag måste bara få veta vad jag lider av för vissa stunder så känner jag mig som en hypokondriker och mår fruktansvärt dåligt av det.


Men jag har ett litet helvete med min kropp så något måste vara fel. Jag lider av värk så gott som hela tiden och värken blir bara värre ju mer jag gör. Jag sover dåligt på nätterna och vaknar titt som tätt av värk. Äter alvedon morgon, middag och kväll. Det ger lite lindring men tar inte bort smärtan. Nu måste jag berätta på jobbat, berätta att jag nog inte kommer tillbaka på heltid mer och att jag ska försöka hitta en annan sysselsättning, fan det känns skit svårt.  Kanske börjar jag studera, vet inte men det känns lockande, med studera vad??


51 år inte veta hur min arbetssituation kommer att se ut känns jobbigt. Kan jag ens komma igång så pass att jag kan jobba heltid, klarar jag av att jobba halvtid..Ja just nu vet jag inte så mycket..


Men jag har så mycket omkring mig som håller mig uppe..Mina underbara barn och min underbara Kenneth..Jag tror att det mesta kommer att lösa sig och bli så bra i slutändan..Livet går upp och ner och hur det än är så är det mesta upp...







Kommentarer
Postat av: cw

Det låter bra med smärtkliniken. Jag tror också att det kan vara fibromyalgi för det stämmer rätt bra med dina symptom.

Studera… ja vist men kolla först om det är möjligt att ens få låna till en utbildning … jag menar tyvärr är du över 50 och då kan det var svårt om jag nu inte misstar mig.

Hoppas jag har fel:))))



Möjligheten kanske finns att du kan var deltidssjukskriven och jobba en del med det jobb du har ifall du trivs där.



Det är svårt men jag vet redan nu att det kommer att ordna sig bra för dig Anne… jag bara känner så och jag brukar kunna känna av saker faktiskt:)))



Ta en dag i taget och invänta diagnosen du får… bra att du ska prata med AF och se om de kan hjälpa dig på ngt sätt.

Gläds med dig över kärleken och att du är lycklig med den.

Stor och varm kram

2011-11-03 @ 21:45:08
URL: http://whattheheckhappens.blogspot.com/
Postat av: Cecilia/Busluren

Hoppas att de hittar rätt i vad som är "fel" med dig. Jag vet hur det är att inte må bra med kronisk värk. KRAM

2011-11-05 @ 19:29:59
URL: http://busluren.blogspot.com
Postat av: Cecilia/Busluren

Anne, om du vill maila mig din adress så vill jag gärna skicka några änglar till dig! Kram

[email protected]

2011-11-08 @ 16:00:39
URL: http://busluren.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0