Efter en massa turer så kommer jag återigen in i min blogg och kan börja skriva igen. Det är 2 år sen jag skrev senast så det har runnit en hel del under broarna. 

 

Men jag bara måste skriva lite om politik nu i detta första blogg efter långt uppehåll. Idag den 1 maj är ju en stor dag för arbetaren och framförallt för Socialdemokraterna och LO. Därför tänkte jag att eftersom jag börjat intressera mig för det politiska så skulle jag idag premiär (mitt första) lyssna på första maj tal live. 

Min första fråga blir då.. Är politiken död och när dog den isåfall???

 

Dog den med Palme eller kanske med Anna Lindh. För jag måste säga att det absolut tråkigaste jag varit med om har jag upplevt idag. Brandtal av någon från LO (fattade knappt vad han pratade om, det lilla han sa och som hördes) och sen en kvinnlig riksdagsledamot, samt en från VP.

Han från LO hördes knappt och han från VP kommer jag bara ihåg att han pratade om sin katt som fött 5 kattungar och hamnade hos veterinären men kostnad på över 30 tusen (sen gjorde han några ekonomiska jämnförelse)

 

Men det som jag reagerade på starkast eller kanske inte reagerade på alls var kvinnan från riksdagen. Hon äntrade scenen med sin padda och började läsa innantill??? Med entoning röst läste hon det hon skrivit på paddan och säkert tyckte hon själv att hon skrivit ihop något fruktansvärt bra. Men vad var det hon pratade om och hur reagerade publiken för där var ganska mycket folk ändå. Hon fick applåder när hon slutat men det var säkert bara för att hon slutade och gick av scenen. 

 

Var är politikerna som står på barrikaderna och ropar så folk hör, som kommer med något politiskt och något som kanske kan förändra om inte världen så iallafall lite av vår vardag. Är politiker så här tråkiga så vette tusan om det är något för lilla mig. Jag vill hytta med näven, ropa och göra mig hörd annars kan det ju lika gärna vara för min del. 

Hade sådan lust att äntra scenen där på träffen och säga min mening om flata politiker som inte kan höja sin röst och tala så folk förstår och kanske håller med, eller inte håller med men utlöser en reaktion. 

 

Nu är ju inte jag med i dessa arbetarpartier men de hade ju kunna försöka locka mig att bli intresserad och tycka att det hade något att komma med. Eftersom jag politisk är ganska ny i gamet så kanske jag inte ska uttala mig och jag är idag medlem i Miljöpartiet då jag i mångt och mycket står bakom deras politik. Men det där med att på allvar börja engagera mig politiskt fick mig att tänka om och tänka till flera gånger om det verkligen är det jag ska ägna mig åt. Med det flata motstånd som visades upp idag så undrar jag om jag skulle kunna göra skillnad i något??

 

Saknar Palme, Fälldin, Karin Söder, Gösta boman, Per Ahlmark, Anna Lindh, Ulf Adolfsson, Tage Erlander.. mm, mm , mm . mm

 

Jaja får väl se när jag står där på barikaderna och hytter med näven eller slår skon i bordet.. Fram med mer Fajting spirit i politiken 

 

Barrikad är synonym med kämp på barrikaderna (bildlig betydelse) slåss för något... Tyvärr finns inte det längre i politiken... Jag skulle ha varit född på Hermanssons tid