Jaha nu får jag känna på hur det är att vara sjuk och bli ifrågasatt?? FK godkänner INTE mitt läkarintyg och vill därför inte bevilja mig sjukpenning?? Var både hos kuratorn och läkaren idag och båda 2 bara skakade på huvudet. Jag gjorde ett par tester hos kuratorn för att se hur sjuk jag är och de ska skickas med läkarintyget, men hon är ju bara kurator och dem lyssnar ju inte FK på, de lyssnar ju inte ens på vad läkaren har att säga??

Min läkare ringde upp min handläggare på FK men vart inte klokare av det vad som ska stå på läkarintyget. Känner mig ganska frustrerad men samtidigt likgiltig..Kanske ska jag bara skita i allt och ta kontakt med soc och be dem försörja mig?? Har tappat min gnista och känner mig ganska så likgiltig på hur det blir.. Varför ska jag kämpa för egentligen, försörjd måste jag ju ändå bli av soc eftersom jag har hemmavarande barn? Är bara så himla trött på att det inte ens går att vara sjuk och landa i sjukdomen och försöka kurera mig och göra det jag bör göra för att må bra. Min energi går åt att kämpa mot FK och vem sjutton har blivit frisk av det??

Har redan varit sjukskriven i 1 och en ½ månad och inte sjutton mår jag bättre eller jag mår bättre på det sättet att jag har slutat gråta. Har i 1 vecka käkat antidepressivmedicin och känner att de börjat verka..Gråter inte längre och har inte gjort på ett par dagar, jag vill gråta men jag kan inte??  Känner mig bara deppig, trött och känner att jag inte har speciellt mycket lust, känner mig bara uppgiven och likgiltig i största allmänhet?? Om det är så jag ska må så vette sjutton om jag inte skiter i pillerna, jag vill leva med känslor och det gör jag absolut inte nu. Känns som om jag bara vill sova dygnet runt så dagarna bara försvinner.

Men jag ska ta mig i kragen i morgon och åka till FK och lämna in nya läkarintyget. Sen ska jag försöka göra lite grann här hemma, samt försöka ta mig ut på en promenad. Blir ingen vattengymnastik på ett par dagar för det har kommit lingon i vägen på gamla kärringen. Sen  kommer nog Kenneth mot slutet av veckan och då blir allt så bra..Nu ska jag ligga en stund i soffan och tycka synd om mig innan det är dags att äntligen få krypa ner i sängen och sova…